Är arbetslöshetsstatistiken fake news?

Enligt regeringen går Sveriges ekonomi som tåget. Enligt oppositionen är det visserligen sant, men det finns risker för att det inte fortsätter så.

Två nyckeltal som anses visa att allt står väl till är statistiken över arbetslösheten respektive sysselsättningen.

Finansminister Magdalena Andersson menar att situationen är ännu bättre än statistiken utvisar. ”Man ska ha klart för sig att vi nu har EU:s mått på arbetslöshet, men tittar man på det gamla måttet ligger arbetslösheten på cirka 4 procent”, säger hon i Dagens Industri den 25 augusti.

I juli 2018 uppgick den uppmätta arbetslösheten enligt offentlig statistik till 6,0 procent. Säsongsrensat och utjämnat ligger siffran något högre – 6,2 procent. Sysselsättningsgraden var samma månad 70,8 procent.

Siffrorna kan framstå som betryggande för den som oroar sig för Sveriges ekonomi. Men det finns anledning att se närmare på vad de egentligen betyder.

Med Arbetskraftsundersökningarna (AKU) beskriver SCB utvecklingen på arbets­marknaden för Sveriges folkbokförda befolkning i åldern 15–74 år. I befolkningen ingår inte personer som befinner sig i Sverige men som inte har fått uppehållstillstånd. Statistiken, där såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa redovisas, står för det officiella arbetslöshetstalet. Den arbetslöshetssiffra som ofta nämns i TV, tidningar och radio kommer från AKU.

I AKU definieras en arbetslös som en person som är utan arbete, kan ta ett arbete och aktivt sökt arbete eller som avvaktar ett arbete som börjar inom 3 månader. En person som är sysselsatt enligt AKU kan inte klassas som arbetslös. Definitionen av ”sysselsatt” ligger alltså till grund för vilka som räknas som arbetslösa – ju fler sysselsatta desto färre arbetslösa.

Det som ytterst avgör ett lands ekonomiska hälsotillstånd är relationen mellan den andel av befolkningen som försörjer sig själva genom osubventionerat arbete och den andel som inte gör det och alltså är beroende av bidrag som ytterst kommer från skattebetalarna. En arbetslöshetssiffra på 6 procent kan ge intryck av att den helt övervägande delen av befolkningen försörjer sig genom eget arbete. Måttet på sysselsättningsgraden, 70 procent, antyder att den andelen i vart fall motsvarar två tredjedelar av befolkningen. Men det är en chimär, och den hänger samman med vilka som ingår i begreppet ”sysselsatt”.

Som sysselsatt räknas i AKU, utöver den som under referensveckan arbetade heltid, följande grupper.

  • Den som under referensveckan utförde avlönat eller oavlönat arbete under en timma eller mer.
  • Den som under referensveckan inte utförde något arbete men hade en anställning, var medhjälpande hushållsmedlem eller var egenföretagare och var tillfälligt frånvarande.
  • Den som deltog i vissa arbetsmarknadspolitiska program.

Vissa grupper räknats inte som en del av arbetskraften. De räknas därmed inte som arbetslösa. De utgör inte heller en bas för beräkning av sysselsättningsgraden. Det gäller bland annat följande.

  • Studerande som inte sökt arbete, pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka.
  • Personer som velat och kunnat ta arbete under referensveckan men inte sökt något arbete.

Tolkningen av vem som i statistiken egentligen räknas som sysselsatt respektive arbetslös är som synes inte helt lätt. Det är dock uppenbart att den grupp som räknas som sysselsatta är långt större än dem som försörjer sig själva utan bidrag från budgetmedel. Det räcker exempelvis med att ha arbetat en timma per vecka. Det räcker med att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program som helt eller till stor del finansieras av budgetmedel. Beräkningen av andelen arbetslösa respektive sysselsatta utgår inte från alla som skulle ha kunnat arbeta, personer som valt att inte söka arbete står utanför begreppet ”arbetskraften”. Därtill kommer att de personer som befinner i Sverige utan att ha fått uppehållstillstånd står helt utanför statistiken, vare sig de försörjer sig själva eller är bidragsberoende.

Medborgerlig Samling strävar efter ett samhälle där alla som kan försörjer sig själva utan bidrag från skattebetalarna. Egenförsörjning är i det sammanhanget ett nyckelbegrepp. I förhållande till det begreppet är sysselsättningsandelen en grov överskattning av den andel av befolkningen som försörjer sig själva genom osubventionerat arbete. Av det följer också att arbetslöshetsstatistiken är en grov underskattning av den andel av befolkningen som inte är i egenförsörjning.

För att förstå vilken ekonomisk situation Sverige befinner sig i behöver vi ett helt annat statistiskt underlag än det som AKU erbjuder. Den nuvarande arbetsmarknadsstatistiken framstår därmed som fake news.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: