Enligt Novus vill nu 59 procent av svenskarna vid behov bygga ny kärnkraft. För fem år sedan låg motsvarande siffra under 30 procent och under det senaste året har trenden gått stadigt uppåt, från 46 procent i november 2021.
MED:s energipolitiska program, som antogs i februari 2019 och reviderades 2021 och 2022, vill ta bort restriktionerna för hur många kärnkraftsreaktorer som får finnas i Sverige och var de får ligga, samt öppna för att bygga små modulära reaktorer
68 procent av väljarna är positivt inställda till Nato enligt SCB:s senaste partisympatiundersökning. För ett halvår sedan, som var första gången frågan om NATO ingick i SCB-undersökningen, var motsvarande siffra 63 procent. I en Novusundersökning i februari 2022 om Sverige bör bli medlem i NATO var för första gången andelen ja större (41 procent) än andelen nej (35 procent). 2017 låg andelen som var positiva till NATO-medlemskap på 32 procent. Med reservation för att SCB:s och Novus undersökningar inte är helt jämförbara tycks stödet för NATO-medlemskap ha fördubblats på fem år.
MED:s försvarspolitiska program, som antogs i april 2017 och reviderades 2020, vill att Sverige ska ansöka om medlemskap i NATO.
Enligt Novus vill 63 procent av svenskarna att Sverige ska ta emot färre asylsökande. Det är en ökning från 56 procent då frågan ställdes 2018. Utvecklingen på lite längre sikt framgår av en graf som tagits fram av forskare vid valforskningsprogrammet på Göteborgs universitet. Andelen som tycker att det är ett bra eller mycket bra förslag att ta emot färre flyktingar har ökat från ca 40 procent år 2015 till nära 60 procent år 2019.
MED:s migrationspolitiska program, som antogs i oktober 2017 och reviderades 2018 och 2021, vill införa asylstopp till dess att vi kommit till rätta med de strukturella problemen runt integrationen. Där detta inte är praktiskt möjligt att genomföra ska antalet medgivanden begränsas till ett absolut minimum.
I tre frågor som idag ligger högt på den politiska agendan har alltså svenskarna radikalt ändrat uppfattning. Det som för 5–7 år sedan var en minoritetsuppfattning har nu blivit majoritetens ståndpunkt, och vice versa.
Det sägs ibland att i Sverige tycker alla samma sak. Svenskarna är en konsensusnation. Men det som är ännu intressantare är att förändringen är så snabb och stark. Vi är som en flock starar som – liksom styrda av en osynlig hand – plötsligt alla vänder på samma gång.
MED:s sakpolitiska program på dessa tre områden, som antogs för 3–5 år sedan, utmanade på den tiden den uppfattning som hystes av en majoritet av svenskarna. Idag har svenskarna ”kommit i kapp” och MED:s politiska linje stöds av en majoritet av de svenska väljarna. Det som har inträffat är utan tvekan ett paradigmskifte, dvs. ett rådande tankemönster har utmanats och det nya tankemönstret har vunnit gehör. Det kan naturligtvis diskuteras om MED har en sällspord förmåga att spå i framtiden, eller om partiet i själva verket har lyckats tränga igenom med sina budskap och påverkat opinionen. I vilket fall som helst finns all anledning att gå vidare på den inslagna vägen.