Politiker kallas ibland ”förtroendevalda”. Det är ett vackert ord. Det manar fram bilden av medborgare som bland de egna utser en att föra deras talan i en beslutande församling. En som de har förtroende för ska ta tillvara deras intressen och förmedla deras åsikter.
Den bilden har inte mycket med verkligheten att göra. De flesta väljare har aldrig träffat de personer som står på valsedlarna och vet sällan om de förtjänar väljarnas förtroende. Uppenbarligen förtjänar de partiledningens förtroende eftersom de har fått en plats på listan, men det är en helt annan sak.
Nej, politiker har i stället blivit ett yrke, på samma sätt som influencer, kommunikatör eller moderator. Liksom andra yrkesgrupper har politikerna sina egna intressen som de vill främja. Och politikerna har i sin tur en svans av andra yrkesgrupper, alla med sina egna intressen. Somliga kallar det ”the deep state”. Andra ”det välfärdsindustriella komplexet”.
Enligt en Novusundersökning från februari 2023 anser 91 procent att demokratin är värd att försvara i mycket hög grad. Men andelen som menar att politiker stärker demokratin i Sverige sjunker, från 12 procent 2022 till 7 procent 2023. Förtroendet för politikerna är häpnadsväckande lågt och det beror inte, som somliga menar, på bristande stöd för demokratin som sådan.
Politikerväldet har vuxit till den grad att det nu är dags att göra helt om och påbörja en nedmontering. Men många frågar sig: Är det möjligt? Behövs inte alla dessa politiker och deras svans för att Sverige ska fungera? Nej, alla behövs inte och jo, det är möjligt.
Antalet politiker har i och för sig inte ökat i Sverige, tvärtom. Det har minskat, ganska dramatiskt, främst beroende på kommunreformerna. Problemet är ”väldet”, alltså omfattningen av politikernas ökande makt över allt fler sektorer och aktiviteter. Så här kan en nedmontering gå till på några typiska områden.
Skatterna
Politikerna har två verktyg i sin verktygslåda: Regler och pengar. Har de pengar finns ingen gräns för angelägna områden att ”satsa” på. Första steget i nedmonteringen av politikerväldet måste vara att sänka skattekvoten. Välfärden klarar sig bra utan att hälften av det vi jobbar ihop hamnar i politikernas fickor, det visar erfarenheterna från länder som Schweiz. Och redan för 50 år sedan konstaterade Northcote C Parkinson att ”utgifterna stiger för att motsvara inkomsterna”.
Kärnverksamheten
Det finns en kärna av uppgifter som staten, och därmed politikerna, ska se till fungerar oklanderligt. Rättsväsende, försvar, infrastruktur, sjukvård och skola hör dit. Det är på de andra områdena som politikerväldet ska monteras ned. Områden som civilsamhället är bättre skickat att hantera.
Bidragsfloran
Som ur ett ymnighetshorn flyter en strid ström av pengar till enskilda, organisationer och företag. Varje beslut om en form av bidrag innebär makt till politikerna, och varje beslut om utbetalning av ett bidrag förutsätter en avlönad administratör. Det finns bidrag som är välmotiverade, men de står för en rännil i den stora floden.
Stödtrupperna
Politikerväldet skulle aldrig ha lyckats bygga upp och vidmakthålla sin makt på det sätt som skett utan massivt stöd från politikens svans. Särskilt utmärker sig de etablerade medierna och kultursektorn. Och som av en händelse är samma sektorer beroende av politiskt beslutade bidrag för sin överlevnad.
Skolan, polisen och sjukvården
Tre områden som traditionellt kännetecknas av hög professionell kompetens. Hur barnen undervisas, hur brottslingar fångas och hur sjuka botas var en gång något som läraren, polisen och läkaren hade stor makt över. Det var politikerna inte nöjda med. Inspirerade av New Public Management infördes styr- och rapporteringssystem för att öka den politiska kontrollen. Professionella ledare ersattes av managers och administratörer. Återprofessionalisering är en viktig del i nedmonteringen av politikerväldet.
Byråkratin
De statliga ämbetsverken är en av politikerväldets förlängda armar. Standardreceptet för att hantera det som upplevs som ett politiskt problem är att skapa en ny myndighet, oftast med diffust uppdrag som ”samverkan”, ”samordning”, ”uppföljning”, ”utvärdering” eller ”information”. En annan förlängd arm är den kommunala byråkratin. Med hänvisning till den ”kommunala självstyrelsen” beslutas om rekrytering av kommunikatörer och annan icke-produktiv personal, utbetalning av bidrag till allsköns aktiviteter eller stöd till kostsamma skrytprojekt, utan synbara hämningar.
En stor del av de allvarliga problem Sverige idag drabbas av har sin grund i ett politikervälde som tillåtits växa över sina bräddar. Det är hög tid att vända skutan. ”What goes up, must come down” sjöng Blood, Sweat & Tears redan 1968.