Vad ska vi göra åt vädret?

Ovädret Hans har skapat oreda och förstörelse runt om i vårt land. Ett gammalt talesätt säger att ”alla klagar på vädret men ingen gör något åt det”. Men det verkar inte stämma längre. Det görs en hel del. Vad man gör beror på vilken strategi man har valt.

Den för tillfället dominerande strategin är att vädret är något som beror på klimatet. När det är kallt, regnigt och blåsigt i Sverige beror det på klimatet. När det är hett och torrt i Spanien och Grekland beror det också på klimatet. Hypotesen är att klimatet nu förändras till att bli varmare och att det orsakar mer extrema väder. Både varma och kalla, både torra och våta.

Den dominerande strategin tar därför inte sikte på vad man ska göra åt vädret i sig utan hur vi ska stoppa förändringen av klimatet. År 2017 antog därför riksdagen ett svenskt klimatmål, som innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. 

Tanken bakom det svenska klimatmålet är implicit att om Sverige lyckas nå det mål vi har ställt upp så kommer det i sin tur påverka klimatet så att det inte längre ska bli varmare (i genomsnitt över jorden) utan i stället kallare. Och om det inträffar så kommer också vädret i Sverige påverkas, exempelvis genom att ovädret Hans inte kommer tillbaka.

Nu verkar det dock som om svenska folket inte riktigt tror på den strategi som Sveriges riksdag lägger så stor vikt vid. Enligt en färsk Novusundersökning håller en majoritet av väljarna med om påståendet ”det viktigaste är inte om Sverige minskar sina utsläpp – det viktigaste är att Kina gör det”. Bland SD-väljarna stöds påståendet av 96 procent, genomsnittet för M+L+KD+SD är 91 procent. Och till och med oppositionens väljare anser att fokus i klimatpolitiken bör vara globalt i stället för nationellt: 57 procent av väljarna för S+V+MP+C håller med om påståendet.

Vad man än må tycka om SD:s socialkonservativa ambitioner att blåsa liv i Per Albins (och Kjelléns eller kanske Bismarcks) folkhemsdröm, partiet har bättre än andra riksdagspartier varit tidigt ute med att fånga upp en opinion som senare blivit dominerande. Så var det med den så kallade flyktingpolitiken, där de partier som hejade på massinvandringen från 2015 uppenbarligen gick i otakt med en stor del av väljarkollektivet. Vilket sent omsider tvingade de nuvarande regeringspartierna att deklarera ett ”paradigmskifte”. Och så förefaller det också vara idag, när de stolta ambitionerna om det svenska klimatmålet som planetens räddare sakta med säkert vittrar ned.

Vädret ställer till med allehanda besvärligheter, och har alltid gjort det. Min tro är att en tillnyktring är på väg, att även politiker och opinionsbildare kommer fokusera på det vi i verkligheten kan göra något åt. Nämligen att förbereda oss bättre på dåligt väder och hitta bättre sätt att hantera det som möjligen är effekter av ett förändrat klimat.