Skrönsakslandets blogg

När Frankrikes president på statsbesök i Sverige diskuterade utvecklat samarbete mellan våra länder blockerade tusentals ilskna franska bönder tillfartsvägarna till Paris. Hur kan man samarbeta med ett sådant folk, frågar sig många. Genom att förstå hur fransmän fungerar lär vi oss samtidigt förstå hur vi svenskar fungerar. Vår inriktning på att komma överens är en bra modell, åtminstone för oss. Läs hela krönikan här: https://bulletin.nu/goranson-franska-bonderevolter-och-svenska-kompromisser

Humanitär stormakt och feministisk utrikespolitik kan vara riskfritt så länge man skäller bakom sitt eget staket. Men den svenska ambitionen att exportera vår värdegrund till andra länder har slagit tillbaka i samband med NATO-processen. Vi är inte ensamma om att tro att vi vet bäst, det gör även den muslimska världen. I stället för att försöka ägna oss åt kulturell kolonialism bör vi se till att vi inte själva blir koloniserade. Läs hela krönikan här: https://bulletin.nu/goranson-svensk-kulturkolonialism-och-hybris

Sverige har upplevt orostider många gånger, senast för 85 år sedan. Efter en period av nedrustning förstärkte man också då det svenska försvaret. Om vi vill värna freden måste vi se till att det kostar mer än det smakar att försöka utmana makten över vårt territorium. Läs hela krönikan här: https://bulletin.nu/goranson-sverige-maste-rusta-for-fred

Tesla har utmanat ”den svenska modellen” genom sin vägran att skriva på ett kollektivavtal och har därför drabbats av fackliga stridsåtgärder samtidigt som arbetsgivarsidan ligger lågt. Den nuvarande ordningen drabbar både dem som står ”utanför” och allas vårt välstånd. Regeringen bör därför låta kollektivavtal bli en frivillig åtgärd för alla parter, inte något som den ena parten kan tvinga fram. Läs hela krönikan här: https://bulletin.nu/goranson-tesla-och-draken-den-svenska-modellen

Social ingenjörskonst, ”modernism” och politisk kollektivism har under snart ett sekel rivit ned mycket av den gemenskap som kan kallas ”borgerlig”, som motsats till socialdemokratins definition av ”samhälle”. Ett sätt att göra motstånd mot en utveckling som många av oss känner oss främmande inför kan vara att hedra den traditionella och gemensamma måltiden. Läs hela krönikan här: https://bulletin.nu/goranson-gor-maltiden-till-en-borgerlig-motstandshandling

”Hat och hot” har blivit ett mantra för att brännmärka dem som vågar kritisera politiska makthavare. Uttrycket handlar också om språkbruket på sociala medier, där många utmanar elitens slätkammade elegans. Bättre vore att vända krafterna mot de verkliga hoten. Mot de hot som hindrar viktiga samhällsfunktioner att utföra sitt uppdrag. Läs hela krönikan här.

Nationalism behöver inte vara exkluderande. Den kan tvärtom vara ett kitt som knyter oss till det territorium vars lagar vi följer, som vi betalar skatt till och som vi – i värsta fall – är beredda att försvara mot angrepp utifrån. Och som välkomnar alla som vill dela den gemenskapen. En kulturkanon kan ha en viktig funktion för att lyfta fram det som lagt en grund för vår nationella identitet. Läs hela krönikan här.

Många av vår tids konflikter handlar om att vara god eller vara klok. Men som CJL Almqvist skrev: ”Varför är den goda dum – varföre den kloka ond – varföre är allt en trasa?” Våldet i Gaza, klimatpolitiken, problemen till följd av de senaste årens immigration – klyftan vidgas mellan dem som vill följa hjärtats röst och dem som sätter hjärnan i första rummet. Att välja förnuftet framför känslan leder i längden till det bästa resultatet.  Läs hela krönikan här.

Få förnekar idag att många av dagens allvarligaste problem har skapats av den omfattande immigrationen från Mellanöstern och norra Afrika. Hoppet är att lösningen ligger i riktade ”satsningar” och integration. Men den islamiska dogmen stöder attityder och åsikter som vi inte kan kompromissa om och som inte har i Sverige att göra. Läs hela krönikan här.

Det europeiska samarbetet blev inte vad många av oss hoppades på. En bidragskarusell till enorma kostnader och klåfingriga regleringar som är illa anpassade till Sveriges behov har fört EU allt närmare en övernationell federation. Om ett halvår kan vi göra vår röst hörd i valet till Europaparlamentet. Läs hela krönikan här.