Månad: augusti 2022

Vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi. I alla fall i huvudsak, och i princip. Men när jag lyssnar på våra etablerade politiker och andra opinionsbildare får jag alltför ofta intrycket att de inte är helt medvetna om den saken eller vad det innebär. Det finns därför anledning att erinra om några av vår ekonomis grundläggande egenskaper.

1. Ett företag är en ”rangerbangård” som för samman kapital (dvs. pengar), insatsvaror och arbetskraft. Resultatet blir nyttigheter (varor och tjänster). Företaget i sig kan alltså inte konsumera, och inte heller beskattas. Bara vidarebefordra den skatt som tas ut, till ägarna och eller till de anställda.
2. Vår ekonomi är kapitalistisk eftersom ägandet knyts till kapitaltillskottet, inte till den som tillhandahåller insatsvaror eller till de anställda som tillhandahåller arbetskraften.
3. Vår ekonomi är en marknadsekonomi, eftersom de nyttigheter som företaget tillhandahåller ges till den som betalar. Alltså inte till den som bedöms ha störst behov, inte heller till den som väntat längst tid i en kö, inte heller till den som haft tur i en lottdragning.
4. Priset på nyttigheterna bestäms inte av företaget, det bestäms av konsumenterna. Företaget kan visserligen föreslå ett pris, men det är alltid konsumenten som avgör om han/hon vill köpa, dvs. acceptera det föreslagna priset. 
5. Det betyder i sin tur att priset inte bestäms av kostnaderna. Däremot bestämmer kostnaderna om företaget vill fortsätta att producera och sälja nyttigheten.
6. De priser företaget får för nyttigheterna skapar intäkter. De priser företaget betalar för insatsvaror och arbetskraft skapar kostnader. Om intäkterna är större än kostnaderna uppstår en vinst, i det motsatta fallet blir resultatet en förlust.
7. Nyttigheter skapas i en marknadsekonomi på grund av att en entreprenör hoppas göra en vinst, medveten om att det i stället kan bli en förlust. Eftersom vi vill att konsumenterna ska få tillgång till nya, fler och bättre nyttigheter bör vi tillåta vinst. 
8. Om nyttigheterna inte uppskattas av konsumenterna blir resultatet en förlust. Då försvinner nyttigheterna, kanske också hela företaget, från marknaden. Det är bra och bör inte motverkas genom att staten skjuter till det som konsumenterna inte vill betala.
9. Om konsumenten kan välja mellan olika nyttigheter (konkurrens) blir priset lägre och kvaliteten bättre. Om konsumenten inte kan välja annat än att acceptera erbjudandet eller helt avstå från nyttigheten (monopol) blir priset högre och kvaliteten sämre.
10. Hoppet om monopolvinst driver företagen framåt, antingen genom att försöka överträffa konkurrenterna eller genom att försöka eliminera konkurrensen. Den första strategin är bra för konsumenterna, så länge det finns möjlighet att utmana det dominerande företaget. Den andra strategin är skadlig, både för konsumenterna och för samhällsekonomin i stort. 
11. Risken att nyttigheter eller företag utplånas på grund av förlust är också bra för konsumenterna, eftersom det skapar utrymme för nya och bättre nyttigheter och företag. 
12. Statens viktigaste roll i en marknadsekonomi är att bestämma spelregler och se till att de efterlevs. Staten bör däremot inte agera som företag, eftersom den har tillgång till skattebetalarnas pengar och därmed inte är beroende av vad konsumenterna vill betala för.

Om de här enkla förutsättningarna var kända och accepterade av våra beslutsfattare och opinionsbildare skulle vi förhoppningsvis slippa en hel del dumheter. Vi skulle slippa höra att vinst är skadligt och bör förbjudas. Vi skulle slippa tal om att företagen är giriga och tar ut priser som inte är kostnadsmotiverade. Vi skulle slippa föreställningen att staten bör skydda företagen mot att göra förlust. Och vi skulle framför allt slippa föreställningen att politikerna och staten bör agera som spelare på den marknadsekonomiska fotbollsplanen. När deras roll i stället bör vara domare och linjedomare.

En ansenlig del av dem som idag bor i Sverige har sina rötter i Mellanöstern och nordöstra Afrika. Många är födda där och har flyttat hit. Andra är födda i Sverige men med föräldrar som vidarebefordrat traditioner och värderingar från sitt ursprungsland. För oss som är födda på 40-talet kan det här vara svårt att ta till sig. Vi lever nu i ett helt annat land än vår barndoms. Men tänker vi efter är det inte så konstigt. Så är det också med oss som är födda i Sverige om vi flyttar till ett annat land. Vi tar med oss vår svenska uppfattning om vad som är rätt och fel, vad som är klokt och dumt, och våra förväntningar på hur andra ska uppföra sig.

Vi bör därför inte förvånas över att höra krav att många av våra gamla svenska helgdagar bör bytas ut mot helgdagar som av tradition hedras i Mellanöstern. Önskemålen att svensk lag ska stå tillbaka för sharia bör inte heller överraska. Inte heller att man vill sända ut högljudda böneutrop från det ökande antalet moskéer. Vi måste helt enkelt tänka om och anpassa oss, när vi nu bestämt oss för att det ska finnas andra kulturer än den svenska i allas vårt land. Så som vi redan gjort när det gäller rätten att separera pojkar och flickor i vissa skolor, skilda badtider för män och kvinnor i simhallar, yttrandefrihet när det gäller känsliga frågor som religionskritik och mycket annat.  

Men det duger inte att passivt anpassa oss först när det blir en tvingande nödvändighet. I stället krävs framförhållning, en proaktiv ansats. Nästa område där jag tror att det är viktigt att ta till sig ett nytt förhållningssätt handlar om begreppsparet halal/haram, som är så viktigt i den muslimska traditionen. Alltså att vara tydlig med att främja det som är gott och bekämpa det som är ont. 

Naturligtvis kan vi inte rätt av tillämpa samma bedömningar vad som är halal respektive haram som islam föreskriver, eftersom vi ju inte är muslimer utan kristna – eller åtminstone ateister eller agnostiker med kristen bakgrund. Det handlar snarare om själva förhållningssättet: att kompromisslöst hylla eller fördöma. För att underlätta anpassningen till en mer mångkulturell värdegrund vill jag därför tipsa om ett antal företeelser som kan passa i ett svenskt halal-/haramkoncept.

HALAL                                                       HARAM

Kvinna                                                       Man

Ung                                                           Gammal

Brun                                                          Vit

Identitet                                                    Individ

HBTQ                                                         Heterosexuell

Vänster                                                     Höger

Bidrag                                                        Vinst

Listan kan naturligtvis göras mycket längre än så. Var och en kan själv fylla på, men inte hur som helst. ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större” förklarade redan Thomas Thorild för mer än 200 år sedan. Den som dristar sig till att halal-stämpla något som inte faller in under den allmänna värdegrunden löper stor risk att själv brännmärkas som haram.