Det sägs att i Sverige springer alla åt samma håll. Det sägs att i Sverige fokuserar man bara på en fråga i taget. Det sägs också att när opinionen vänder kan det gå mycket snabbt.
En vindkantring, när vinden plötsligt börjar blåsa från motsatt håll.
Häromdagen hamnade jag framför SVT:s kulturnyheter. Ett program som jag uppfattat som impregnerat av de vänsterpopulistiska attityder och föreställningar som brukar sammanfattas under beteckningen woke. Men plötsligt kände jag inte igen mig.
Nyhetssändningen på 7 minuter innehöll tre inslag. Det första handlade om kulturen i Ukraina och hur människor där som utövar konst heroiskt kämpar i en förtvivlad situation. Inte en antydan om att det skulle vara rasistiskt att sympatisera med ukrainarna. Inte ett ord om att Ukraina skulle styras av en nazistregim. Extremvänsterns perspektiv lyste helt med sin frånvaro.
Sedan följde en rapport om den amerikanska Grammygalan som inleddes med ett tal per videolänk av Volodymyr Zelenskyj. Fortfarande med implicit Ukrainavänligt budskap. Resten av inslaget redogjorde för galans kommersiella innehåll utan några politiska övertoner.
Det tredje inslaget i kulturnyheterna handlade om artisten Barbro Östlihn, som gjorde målningar inspirerade av husfasader i New York på 1960-talet. ”Då gick hon ganska spårlöst förbi i en politiserad konstvärld. Men idag har hon en självklar plats i den svenska konsthistorien.” Enligt reportaget från en aktuell utställning på Göteborgs konstmuseum menade hennes make Öivind Fahlström att Östlihns konst ”driver betraktaren mot det sublima” samtidigt som man i Sverige enbart var intresserad av politisk konst. Reportern konstaterar avslutningsvis att man nu kan se Östlihns konst i sitt rätta ljus, ”och det var verkligen på tiden”.
Att SVT:s kulturnyheter plötsligt behandlar aktuella kulturfrågor utan politiska övertoner kan vara en tillfällighet, men det kan också vara ett tecken i tiden. Det finns andra tecken på att vänstervinden kan ha kantrat.
Enligt Novus senaste undersökning av vad svenska folket anser vara de viktigaste politiska frågorna har försvaret seglat upp markant från januari till mars 2022. 27 procent tycker nu att försvaret är viktigt, vilket är 8 procentenheter högre än för två månader sedan. Andra Novusundersökningar visar att 48 procent av svenskarna nu vill att Sverige bör gå med i NATO och 63 procent att vi bör gå med om Finland gör det.
Något har uppenbarligen hänt, och det handlar inte enbart om det pågående kriget. Förändringen har under en längre tid kunnat spåras i hur etablerade ledarsidor uttrycker sig. Olika nätbaserade medier har successivt blivit bättre på att rapportera nyheter, analyser och opinion som erbjuder ett alternativ till vänsternarrativet. Kanske den svenska opinionen nu har nått en ”tipping point”, en punkt där alla plötsligt börjar springa åt samma håll i motsatt riktning.