Förr var det nu, fast jävligare var det desto värre. Men så här jävla sämre har det ta mej fan aldrig varit dåligt.
Nyårsaftonens ena favoritsport är att sammanfatta. Berätta ännu en gång vad som redan hänt, vilket vi ju redan vet. Den andra är att spå, vilket som bekant är svårt, särskilt när det gäller framtiden.
Sammanfattningarna och spådomarna präglas av den ena eller den andra av två attityder. Den första är att det gångna året visserligen hade vissa brister. Men att det kommande ska bli så mycket bättre genom de åtgärder som inte har gjort någon skillnad i det förgångna.
Den andra attityden exemplifieras av den inledande sentensen, som för mer än 50 år sedan formulerades av Handelshögskolans ledande humorist. Avsätt alla idioter, avskaffa alla galna institutioner, så blir allt bra. Kanske att riva för att få ljus och luft, i Strindbergs anda?
Dessvärre talar allt för att 2022 inte blir stort bättre än 2021 på en rad områden. Det kommer inte att hända något med långtidsarbetslösheten, eftersom en stor del av dem som lämnar skolan fortfarande inte kommer att vara kvalificerade för de jobb som arbetsmarknaden erbjuder. Och därför att välfärdssystemet för många fortfarande kommer att vara ett mer attraktivt alternativ än den osubventionerade arbetsmarknaden.
Det kommer inte heller att hända något med gängvåldet och alla de områden där statens våldsmonopol och regler har satts ur spel. Det kommer inte att bli möjligt att under 2022 tillräckligt öka antalet poliser med de kvalifikationer som behövs. Det finns inget som tyder på att polisens sociala och administrativa arbetsuppgifter kommer att begränsas för att ge utrymme för reguljärt polisarbete.
Sjukvårdens kris, som nu lyfts fram i braskande rubriker, kommer inte heller att försvinna. Detta trots att antalet allvarliga covidfall ligger på mycket låg nivå jämfört med för ett år sedan och trots att omikronvarianten visserligen sprider sig snabbt men av allt att döma inte är allvarligare än traditionell säsongsinfluensa. Förklaringen är att alltför många inte längre vill arbeta i vården. I stället för att fråga sig varför det är så försöker regering och myndigheter i stället lösa problemet genom att skärpa restriktionerna.
Men 2022 har trots det möjligheten att bli ett Gott Nytt År innan det har löpt ut. Hoppet handlar om att det är ett valår. Möjligheten finns att tillräckligt många väljare ser att de gamla verktygen inte längre fungerar. Och att det inte räcker med att slänga bort dem, de måste i stället ersättas med nya, fungerande verktyg.
För oss som jobbar för nya och konstruktiva politiska lösningar erbjuder 2022 ett löfte, ett hopp om förändring. MED ett verkligt GOTT NYTT ÅR!