Månad: april 2018

I början av 1980-talet var momsen på varor enhetlig. Inför en höjning av momssatsen från 17,7 till 19 procent menade många att momsen på mat borde sättas lägre än normalnivån för att gynna låginkomsttagare och barnfamiljer. Regeringen tillkallade därför en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda frågan om differentierad moms. Utredningens ordförande var Åke Hallman och jag fick uppdraget som huvudsekreterare.

I den rollen gjorde jag en resa till några europeiska länder för att höra om deras erfarenheter av differentierad moms, vilket i andra länder var den normala ordningen. Det råd utredningen fick kan sammanfattas som ”om ni är så lyckliga att ni har lyckats behålla en enhetlig moms så akta er noga för att ändra på den saken”. De tjänstemän som jag träffade vittnade om omfattande fusk, krångel och höga administrationskostnader.

Utredningens betänkande Skall matmomsen slopas (SOU 1983:54)  – kan laddas ner här – tog intryck av de utländska erfarenheterna. Ett system med enhetlig moms är effektivt, lättadministrerat  och försvårar fusk. Differentierar man skattesatsen får man motsatsen. Dessutom visade de studier som utredningen låtit genomföra att föreställningen om att lägre matmoms gynnar barnfamiljer och låginkomsttagare är en villfarelse. De som tjänar mest på en differentiering är tvärtom höginkomsttagarna, eftersom de lägger mer pengar på mat i kronor räknat.

Fakta i målet hade ingen effekt på opinionen eller den politiska debatten. Från den 1 januari 1992 gäller lägre moms på mat än på övriga varor och så är det än i dag.

För Medborgerlig Samling är ett av de viktigaste kraven på politiska reformer att de ska vara evidensbaserade, och inte baseras på ogrundade opinioner, visioner eller utopier.

Vi vill därför ändra skattesystemet så att en enhetlig moms på 25 procent står för en viktig del av statens inkomster. Det är effektivt, kostar mindre att administrera än alla andra skatter och motverkar fusk. Det kompenseras av att medborgaren får mer i plånboken genom sänkning av andra slag av skatter.

Vår uppfattning om momsen har nyligen presenterats i en debattartikel i tidningen Altinget, efterföljare till Riksdag & Departement.

Valet hösten 2018 närmar sig. Mitt engagemang i Medborgerlig Samling är nu mer fokuserat på Stockholmspolitiken än på rikspolitiken, även om jag fortsätter att ha rollen som marknadspolitisk talesperson. Jag kommer att stå på valsedlarna för kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Får partiet 3 procent av rösterna lokalt så kommer vi in, alltså en lägre småpartispärr än på riksnivå.

Nu gäller det att föra ut vår politik. Utan tillgång till partistöd är våra resurser för annonsering mycket begränsade. I stället gäller det att nå ut via media. Men det är inte heller lätt. För de stora drakarna är ett parti som ännu inte kommit in i riksdagen tillräckligt intressant för att man ska vilja publicera debattartiklar. En variant av moment 22.

Något lättare är det att få in debattinlägg i nättidningar och i lokaltidningar som Mitt Stockholm. Här är ett exempel som handlar om cykelbanor och ett annat om miljözoner.